Denna bössa kom hit för ett par år sedan men jag har inte blivit färdig att skriva om den förrän nu. 

Signerad GRS för Gabriel Ridderspore Norrköping. Tiden för dess tillkomst är Svensk stormaktstid och det är en smäcker studsare för jakt. 

De som köpte dessa var högreståndspersoner och det är en helt egen svensk stil. De flesta bössor av denna typen finns idag i offentliga samlingar som Skokloster och Livrustkammaren. 

Denna goding som mäter strax över metern är tillverkad i dåvarande Sverige nämligen i Stralsund och den är tillkommen 1716.

Alltså året efter att Karl XII bultade på porten en morgon efter maratonritten från Bender. Månne var bössan under tillverkning då?

Fint bearbetad med beslag i stål och stock i valnöt. Tämligen ovanlig försilvring på trenne partier på pipan. Ser nästan ut som kvicksilver mot niello (en rysk teknik som ses på kindjaler och silverdosor mm)

Ytan har ej oxiderat som silver gör så nåt skumt är det. Att den inte blivit bortputsad efter 303 år är nog inte vanligt.

Mästaren Jürgen Rosenberg finns omnämnd som borgare i Stralsund 1677 och han levde ännu 1724. Det finns några alster av hans hand på Hallwyllska och Skokloster och de uppvisar vissa gemensamma stildrag.

Bössan torde vara avsedd för drevjakt till häst där man behövde en kraftig men kort och lätthanterlig bössa. (Det står "Fecit" efter hans signatur och det betyder "Gjorde" eller "Jag gjorde" på latin) 

2019-11-21

Denna lilla söta pistol hittade hem till mig för en tid sedan och jag är mycket förtjust i den. Liten som den är har den ändå inte det lite klumpiga utseendet som många fickpistoler dras med. Den här är harmonisk i sina proportioner och delar en del utseende med m/1738 och också med m/1807 för kavalleriet. Utförande och utseende tyder på att det är ett faktoriarbete från Småland, kanske Huskvarna eller någon som jobbade där.

Jag bedömer att den håller en osedvanligt hög kvalitet. Observera att mynningen är krönt, inte helt vanligt. Flintlåset är tidstypiskt och har till och med en liten varhake. Sen tycker jag det är trevligt med beslag av stål, det är ju betydligt vanligare med mässing.

Pistolen är helt orörd och har nog mest legat i läddikan sedan den tillverkades någon gång i början på 1800-talet. Laddstaken saknades så den har jag "svarvat" i borrmaskinen av en bit ek som jag hade liggandes. Jag har inte tagit isär den, tycker det är synd, det finns alltid en viss risk att någon flisa ryker loss.

Här kommer bilder på ett par flintlåspistoler tillverkade av David Bars, Stockholm, 1686-1759.

David Bars är en av de främsta vapensmeder vi har haft i landet och 1719 blev han vald till Kunglig majestäts bössemakare en titel som han innehavde till sin död 1759. Mera finns att läsa på den utmärkta bloggen: http://kurage.wordpress.com/category/vapen/antika-vapen/

Pistolerna mäter 40 cm, kaliber ca 15 mm. Låsen rikt stålskurna med rocailler mot svartpunsad botten, trolig tillverkningstid är mot slutet av hans levnadsbana dvs 1750-1759.

Det syns väl att det är en driven yrkesman som har dekorerat vapnet, många detaljer tex kanten på fängpannan med mönster och samma mönster går igen på kolvbakkapporna och på varbyglarna. Sidblecket har också en rokokogravyr och det verkade som om han graverade på fri hand utan skisser, studerar man bilder på andra alster så skiljer det en hel del åt mellan varje vapen

Beslag av mässing. Kolvarna följer ett engelsk mönster och sannolikt har Bars fått inspirationen därifrån.  Kolvarna för övrigt fint skurna i björk. Vid bakkanten på låsen är det en utskuren figur i form av en fjäril, men den liknar även en loppa!, lite svårt att säkert utläsa. Säkerligen är det beställaren av paret som har bestämt utseendet.

Denna gång visar jag en pistol gjord av Ramdalatorparen som avviker en del från den gängse enpipiga modellen, pipan är här rund med en dekorativ ring istället för åttakantig.

Orsaken till att denna filats rund kan ju vara att gjutningen har misslyckats något så att han har varit tvungen att fila ner den till rund form framtill eller helt enkelt så att han ville göra detta exemplar lite tjusigare. Den bär nr 280 och det är ju ett relativt lågt nummer.

Bössan på bilderna är ett av mina nyförvärv, tämligen ovanligt med denna signatur - jag har redan en målskjutningsstudsare med snälltryck med samma signatur så det var en glad överraskning när denna dök upp.

Vapnet är stort och relativt tungt - väsentligt robustare än Belgiska dubbelbössor från samma tid dvs 1850-1870. Stocken är i valnöt med kraftigt kindstöd och den totala längden är 125 cm, kaliber ca 18 mm, piporna förefaller vara damaskerade.

Beslag av stål med gravyr och en något annorlunda utformad varbygel. Även hanarna är något arbetade. För mig så är det mera Tysk stil än Engelsk och tänkbart är att Wahlqvist importerade flertalet delar från Belgien el. Tyskland, finisherade och satte dit sin signatur. Stocken förmodar jag är "made in Malmö", då sannolikt efter mått från beställaren.

Signaturen PF Wahlqvist förekommer bla på Wredesgevär och kammarladdare och i Malmöhus museer och på kulturen i Lund finns det en del alster, bla målskjutningsstudsare, tändnålsgevär och tidigare nämnda Wredes och kammarladdare, dock ingen dubbelbössa med slaglås.

I ett gammalt tidningsklipp som kommer längre ner så lottas ett antal studsare ut i något som heter "Malmö industrilotteri" och där betingade en studsare 100 riksdaler. Hur mycket pengar var det? 100 riksdaler riksmynt år 1865 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 6369 SEK år 2014 mätt med konsumentprisindex.

Det säger dock inte allt - 100 riksdaler riksmynt år 1865 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 142897 SEK år 2008 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005). En ansenlig summa alltså.

Källa: Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292. 

Om någon sitter och trycker på information gällande PF Wahlqvist och hans produktion så tar jag tacksamt emot detta. Tex var i Malmö han hade sin verkstad och mellan vilka år han levde osv.