Dolk för officer vid Kriegsmarine

Dolkens utformning går långt tillbaka i tiden och baserar sig på modeller från den kejserliga tiden. Det enda som egentligen skiljer är utformingen av knappen som såklart skulle ha ett hakkors.

Modellen introducerades 1938, längden är 37 cm och klingan är etsad med olika nautiska symboler och i detta fallet det lite mera ovanliga "seglande skeppet"

Det fanns flera olika tillverkare i Tyskland och bland de vanligare är det WKC och Eickhorn. Mitt exemplar är tillverkat av Puma Werke vilket är en relativt ovanlig tillverkare

Detta exemplar hade hängt på väggen hos en familj i Blekinge i över 50 år när jag kom över den. Historien förtäljer att anfadern hade seglat på de sju haven och köpt denna i en hamn i Tyskland strax efter kriget. Den var ordentligt smutsig och hade blivit helt gul efter intensivt rökande i hemmet.

Det är nästan roligt att hitta något som är så obeskrivligt smutsigt - när man får förmånen att rengöra och få se vad som döljer sig under smutsen. Dessutom är känslan av autencitet stor när det inte är misstänkt putsat och kvalar in under epitetet "handlargods" som doftar duraglit. (Detta utmärkta putsmedel har nu försvunnit från butikshyllorna, tyvärr)

Nåväl, här kommer några bilder:

Sabel ca 1800-1820

Sabeln på bilderna är eventuellt Svensk men kan vara från något annat land i norra europa. Trevlig modell tycker jag och det är en officer som har burit denna.

Klingan förgyllda gravyrer och är därefter blånerad. Gravyrerna är de sedvanliga troféknippen och andra militära symboler och jag lutar åt att det är en klinga från Solingen.

Fästet är ett enkelt stigbygelfäste och det finns en liten näbb vid knappen.

Sabel m/1807

Sabel m/1807 är den första svenska sabeln med balja helt av stål. Inspirationen kommer från den engelska m/1796 som i sverige går under namnet m/1808 för artilleriregementena.

Fästet består av en enkel handbygel och kaveln är av nitat trä. Totalt levererades 1030 klingor från Eskilstuna att "munderas" vid Wedevågs bruk. Med munderas menas helt enkelt monteras med fäste.

Beställningen av klingor gick ut på de då verksamma klingsmederna i Eskilstuna, Bröderna Dinger och Cristoffer Zetterberg.

Det enda regemente som utrustades med dessa vapen var Södra Skånska Husarregementet som brukade dessa tills 1814 då sabel m/1814 levererades.

För den som har försökt svinga denna sabel finner snart att den är felbalanserad och framtung vilket frestar hårt på handlederna och det var troligen därför den fick så kort brukstid.

De som fick ta över sabeln år 1833 var Jämtlands hästjägarregemente som bar den till 1860.

Klingan har en något speciell form vid spetsen vilket vissa kallar "pandurspets" eller "jelman"

Mitt exemplar har klarat sig relativt bra då dessa sablar är svåra att finna i bra skick. Den är märkt vid klingbasen å ena sidan med "Zetterberg" och på andra sidan med "Nordwall". Den är även ovanligt nog märkt med tre kronor och signatuen "GAN" på sidan av klingan. På kavelns ena sida finns det en mycket tydlig stämpel av en pilsymbol vilket betyder att den har tillhört Landskrona skvadron samt en ristad siffra "72"vilket betyder att den har tillhört soldat nr 72

Vem är då denne "Nordvall" ? I den utmärkta boken "Sablar också" så står det att en Mechanicus Nordwall är directeur öfter finsmidet och hade ett särskilt ansvar för 30 av klingorna som skulle till Wedevåg för mundering. För fullständigt studie av formulering och text rekommenderas starkt inköp av denna bok.

2015-12-30: Tillåt mig presentera Husaren Måns Daun!

Tack vare en god vän som är mycket insatt i gamla rullor har jag nu möjligheten att presentera namnet på den som har burit sabeln i fråga.

Hans namn var Måns Daun, 24 år gammal, ogift och av Skånsk börd. Han tillhörde rusthållet Lackalänga (För er som läst böckerna av Max Lundgren om Åshöjdens BK så klingar namnet bekant)

Vidare står det att hans häst hette Foux och var ett 13 år gammalt sto som mätte 9 kvarter och 5 tum i höjd bakom sadel.

Otroligt intressant tycker jag och det skänker ytterligare en dimension till samlandet. Längst ner bland bilderna finner ni bilden med informationen kring husaren i fråga.

Kommentarer