Löbnitz Pistol m/1841

Pistol konstruerad av Johan Nicolai Löbnitz, Danmark.

Pipan är åttakantig, loppet har 6 räfflor. Kolv av bok. Approberad 17/7 1841. Liksom för karbinen blev pistolen prövad vid kavalleriet men levererades endast ut till Gardehusardivisionen och användes där vid de bägge skvardronerna under Danska treårskriget till och med 1856.

293 räfflade och 16 slätborrade pistoler tillverkades på Kronborgs Gevärsfabrik i Helsingör. De är märkta med approberingsåret 1841 och ett A eller B. De pistoler som framställdes 1841 är märkta med A och man känner till 10 exemplar som alla är något olika på mindre punkter och är att betrakta som försöksvapen. B märkta från 1842 är således resultatet av alla försök.

Låset är i princip ett boxlås där avtryckaren och haket är samma. Det enda som håller hanen är den urfilade skåran i avtryckarbygeln. Skumt,  men det funkar och visar inga tendenser på att inte "hålla trycket" trots tämligen hård fjäder. Danskarna var ju glada i sina ringhanar och man ser det på flertalet Danska vapen.

Det är rikligt med stämplar på vapnet, alla delar bär samma nummer och på sidan är det serienummer och Christian den 8:e namnchiffer. På pipan står det GHRE 31 som utläses Gardeshusarerna Reserveskvardron soldat nr 31.

Jag har kulor till pistolen men har ännu ej provskjutit den, ett löfte jag gav till den jag köpte pistolen av var att han skulle få följa med när det är dags. Jag hoppas kunna infria det under 2014 !

Det finns en film som är fantastisk där en person laddar och skjuter med en likadan fast civil variant av denna pistol; http://www.youtube.com/watch?v=QjzrUYgAzAI

Belgisk Flintlåspistol för Gendarmeriet i Neapel.

Pistolen på bilderna är tillverkad i Belgien och kontrollstämplad i Liege.

Man kan lätt tro att det är en pistol avsedd för Frankrike eller närliggande land men enligt en sakkunnig expert som jag har kontakt med så är det en variant av pistol med Belgisk modell 1816 som förebild.

Den är avsedd för Konungariket Neapels Gendarmeri och är en av många exportversioner av dessa vapen. En stämpel med en krona och bokstäverna LT säger att det är Lamberrt Thonus i Liege som har varit ansvarig för kontrollstämplingen, han var verksam som kontrollant mellan 1814-1819

Stocken är av valnöt med beslag av mässing, även fängpanna i mässing på Franskt/Belgiskt maner. Den saknar den längsgående stålförstärkning över kolvryggen som normalt återfinns på de pistoler som var avsedd för den inhemska armén.

Kammarladdningsgevär m/1851

År 1851 antogs detta gevär som var konstruerat av von Feilitzen och det var avsett för Svenska flottan. Kammarladdningsmekanismen är mycket lik de Norska kammarladdarna men låset är rätt mycket förändrat. Låset ligger på stockens undersida och hanen ligger framför varbygeln. Hanen är av ringhanetyp och skyddas av en snedställd ca 4 cm lång järnarm som är fastsatt i stocken.

På båda sidor finns ett par mässingsknappar islagna och dessa är avsedda för att knäppa fast "klicklädret" vilket bestod av ett stycke läder. Pipan skall vara brunerad och är 71 cm lång. Kalibern är 14.85 mm och loppet har 6 räfflor. Kammarstycket kaliber är 16.3 mm. Kulan har en diameter av 15.5 mm och krutladdningen vägde 5.3 gram. Utgångshastigheten uppmättes vid praktiska prov till 350 m/s.

Fördelen med en kammarladdare är uppenbara, man slipper driva en kompressionskula eller fetlappskula genom loppet och man kunde använda en överdimensionerad kula som tätade ordentligt i räfflorna genom det mjuka blyet. Till geväret användes färdiga papperspatroner och knallhatten applicerades när kammaren var öppen då den är väl exponerad. Kammaren stängdes och hanen spändes. Sedan var det bara att sikta o trycka av..

Geväret är avsett för bajonett som följde med köpet, tyvärr inte nr-riktig, bajonetten har två nummer högre siffra. Bajonetten är relativt svår att hitta då produktionen av dessa gevär inte var så stor.

Stocken är som brukligt på Svenska gevär av björk och typiskt för dessa gevär är större eller mindre sprickor runt själva "lådan" där påfrestningarna var stora och trävirket tunt. Detta påverkar dock inte säkerheten om man vill provskjuta, så länge stocken inte är helsprucken. Kontrollera gärna andra exemplar när de dyker upp och jag lovar att de allra flesta har dessa sprickor. De som inte har är antagligen oskjutna exemplar.

Kommentarer