Hjullåspistol 1500-tal

Denna tunga stora pjäs är sannolikt tillverkad i Nürnberg någon gång under 1500-talets slut, ca 1580-90.

Stocken är rikligt inlagd med hjorthorn och tidstypiska dekorationer med bl.a en helgonfigur som sticker sig själv i hjärtat med ett svärd. Övrig dekor är övervägande floral med inslag av änglar. Även en mindre bälthake finns anbringad och tjänar som sidobleck till skruvarna som fäster låset vid stocken.

Pistolen mäter mäktiga 63 cm och är försedd med en kraftig kula i stockens avslutning, pipan är slätborrad med infilat dekorativt mönster mot kammaren. Låset är kraftigt konstruerat och av mycket hög kvalitet även på insidan, fängpannans lock är fjäderbelastat och stängs med en knapp på sidan av låset. Det finns även en fungerande säkring som när den är aktiv förhindrar avtryckarstångens rörelse.

Hjulet är kapslat och en kullrig mässingsskiva täcker detsamma, ornerat med rankor.

Både pipan och låset har en inslagen stämpel med smedsignatur I.H.G.N och ett ankare inom en kartusch. Jag har hittils inte hittat vilken smed som gömmer sig bakom signaturen

Flintlåspistoler av Christoffer Berg Norrtälje

Nyligen införskaffade jag detta vackra par pistoler tillverkade av den i Norrtälje verksamma vapensmeden Christoffer Berg. Han levde 1737-1809,  blev mästare i Norrtälje ca 1760.

Det finns en rad personer med familjenamnet Berg som på ett eller annat sätt var knutna till Nortälje faktori. En mästare åtnjöt förmånen att tillverka egna alster för avsalu och därmed signera med namn. I t.ex Stockholm var vapensmederna inordnade i ett eget skrå och i faktorierna var det ett liknande system med gesäller, lärlingar och mästare.

Pistolerna är tillverkade någon gång 1760-1770, de mäter 37 cm, stockade i björk, hornnäsor och laddstocksändar i horn. Beslagen är i mässing som faktiskt har fragmentariska spår av förgyllning kvar på varbyglarna om man tittar riktigt noga.

Dekor och utformning i övrigt bär tydlig prägel av samtida stockholmspistoler. Jag ett par pistoler av David Bars Stockholm som har i princip identisk utformning av kolvar och beslag vilket visar att flera vapensmeder följde gängse mode i fråga om utformning. Typiskt för rokokotiden är också snäckan eller rocalliern som här finns på sidoblecken.

Smedens signatur finns på låsblecken och här har han är stavat " C.Berg, Nortelie" Piporna har mönsterfiladre kammarstycken med avslutande dekorrand vid övergången till rund form, kornen är av silver.

Jag brukar leta upp passande pistolflintor och passa in dessa i tunt hamrad blyplåt men det går lika bra med läder eller tyg men ur historikt korrekt synpunkt så torde bly eller vara mest korrekt med tanke på tygets och lädrets förmåga att suga upp fukt vilket kunde vara förödande om vapnen skulle användas i försvarsyfte.

Förutom att det ser trevligt ut så är faktiskt vapnet inte komplett utan en flinta!

2017-11-17

Kommentarer